Varmblod och kallblod – skillnaden mellan travhästarna

Inom travsporten delas travhästarna in i två huvudgrupper: varmblod och kallblod. Begreppen handlar inte om hästens kroppstemperatur utan om dess härstamning, kroppsbyggnad och temperament. Varmblodstravaren är den lätta, snabba hästen som syns i de flesta stora loppen, medan kallblodstravaren är en tyngre och mer robust nordisk ras med egna tävlingar. Här går vi igenom vad som skiljer de två travhästarna åt – från ursprung och bygge till snabbhet, lopp och avel.

Vad betyder varmblod och kallblod?

Orden varmblod och kallblod är gammal hästterminologi. Med varmblod menas traditionellt lättare, mer förädlade hästar med inslag av sydligare och orientaliska raser, medan kallblod syftar på tyngre hästar av nordisk brukshästtyp. Det är alltså inte fråga om temperaturen i blodet.

Inom travsporten motsvaras indelningen av två skilda tävlingsraser: den varmblodiga travaren och den kallblodiga travaren. Båda är avlade för att trava i hög fart framför en sulky, men de har olika bakgrund, olika bygge och tävlar i separata lopp.

Varmblodstravaren – den snabba travhästen

Varmblodstravaren kallas på fackspråk svensk varmblodig travare och internationellt ofta Swedish Standardbred. Det är den travhäst som flest känner igen: lätt, spänstig och byggd för fart.

Rasen har sitt ursprung i korsningar mellan amerikanska och franska travare. Den amerikanska linjen går tillbaka till hingsten Hambletonian 10, född 1849, som är stamfader till i stort sett alla dagens travare och återfinns i nästan varje svensk varmblodstravares stamtavla. I Sverige inleddes aveln i början av 1900-talet och rasen har haft en egen stambok sedan 1950.

Till bygget är varmblodstravaren förhållandevis hög och spenslig, oftast kring 152–163 cm i mankhöjd, med klena ben och ett racigt helhetsintryck. Det är varmblodshästar som springer de flesta stora svenska loppen, bland annat Elitloppet på Solvalla och de flesta V75-loppen.

Kallblodstravaren – den nordiska travhästen

Kallblodstravaren, eller svensk kallblodig travare, är en nordisk ras med djupa historiska rötter. Den räknas som en av världens äldsta travhästraser och är resultatet av att man korsat inhemska, kraftiga brukshästar med lättare och snabbare hästar.

I Sverige bygger rasen på den nordsvenska brukshästen (North Swedish Horse), medan den norska grenen utgår från dølehästen. De lättare, snabbare individerna avlades fram för tävling, och 1964 skildes travhästarna i Sverige ut som en egen ras från den tyngre nordsvenska brukshästen. I dag betraktas den svenska och den norska kallblodstravaren i praktiken som en gemensam ras med en gemensam stambok sedan 2004.

Kallblodstravaren är mer kompakt och kraftigt byggd än varmblodaren, med grövre benstomme och rikligare man och svans. Mankhöjden ligger ungefär mellan 146 och 159 cm. Rasen är fåtalig och klassas som bevarandevärd: i Sverige registrerades 456 föl 2019, och i Norge uppgick populationen till omkring 12 700 hästar 2023.

Så skiljer sig varmblod och kallblod åt

Den tydligaste skillnaden märks i farten. Inom travet mäts hastigheten i km-tid, det vill säga tiden det tar att trava en kilometer. Lägre km-tid betyder högre fart. Världsklassiga varmblodstravare travar i km-tider kring 1.09, medan de allra snabbaste kallbloden ligger runt 1.17 – en skillnad på närmare åtta sekunder per kilometer.

Utöver farten skiljer sig raserna i ursprung, bygge och avelsstatus. Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skillnaderna.

Egna lopp för varmblod och kallblod

En viktig sak att känna till är att varmblod och kallblod aldrig tävlar mot varandra. De har helt skilda lopp, eftersom en kallblodstravare inte kan matcha varmblodarens fart.

För varmbloden finns de klassiska unghästloppen, som Svenskt Trav-Kriterium för treåringar och Svenskt Travderby för fyraåringar, vid sidan av storlopp som Elitloppet. Kallbloden har sina egna motsvarigheter, till exempel Svenskt Kallblodskriterium för treåriga kallblodstravare, som körs över 2 140 meter, samt egna serie- och storlopp i både Sverige och Norge.

Kända hästar och rekord

Den mest kända kallblodstravaren genom tiderna är svenska Järvsöfaks. Han vann 201 av sina 234 starter, utsågs till Årets Häst i Sverige tre år i rad 2003–2005 och sattes ned 2020. Den 12 juli 2005 travade han 1.17,9 per kilometer på Gävletravet och satte då världsrekord för kallblod. Rekordet förbättrades senare till 1.17,7 av en norsk kallblodstravare.

Bland varmbloden byts rekorden desto oftare, i takt med att nya generationer blir allt snabbare, och de bästa hästarna travar alltså en bra bit snabbare än kallbloden. Att jämföra rekord mellan raserna säger därför mest om respektive ras förutsättningar, inte om vilken häst som är bäst.

Avel och bevarande

Varmblodstravaren är en stor och livskraftig population med tiotusentals registrerade hästar i Sverige. Kallblodstravaren är däremot fåtalig, och Jordbruksverket räknar den som en hotad ras som ingår i bevarandearbetet. Den svenska och norska aveln samordnas, och avelsmålet viktar tävlingsprestation, uthållighet och hållbarhet högt, medan exteriör och temperament väger mindre tungt.

För den som följer sporten innebär det att kallblodstravet fyller en dubbel funktion: dels som tävlingsgren, dels som ett sätt att hålla en gammal nordisk hästras vid liv.

Friskrivning

Den här artikeln är en faktabaserad guide om travhästraser och är inte spelrådgivning. Trav är förknippat med spel, och spel om pengar innebär alltid en risk. Du måste vara minst 18 år för att spela. Om spelandet känns betungande kan du stänga av dig via Spelpaus.se eller kontakta Stödlinjen för kostnadsfritt stöd.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är skillnaden mellan varmblod och kallblod i trav?

Det handlar om två olika travhästraser. Varmblodstravaren är lätt, hög och snabb med amerikanskt och franskt ursprung, medan kallblodstravaren är tyngre och mer kompakt och härstammar från nordiska brukshästar. De tävlar i skilda lopp.

Är varmblodstravare snabbare än kallblodstravare?

Ja. Världsklassiga varmblodstravare travar i km-tider kring 1.09, medan de snabbaste kallbloden ligger runt 1.17. Varmbloden är alltså klart snabbare, vilket är en av anledningarna till att raserna tävlar var för sig.

Tävlar varmblod och kallblod mot varandra?

Nej. Raserna har helt separata lopp eftersom farten skiljer sig för mycket. Kallbloden har egna kriterier, serier och storlopp i både Sverige och Norge.

Varifrån kommer kallblodstravaren?

Den svenska kallblodstravaren bygger på den nordsvenska brukshästen och den norska grenen på dølehästen. Raserna skildes ut för tävlingsbruk och betraktas i dag som en gemensam svensk-norsk ras med en delad stambok.

Vilken är den mest kända kallblodstravaren?

Svenska Järvsöfaks är den mest kända. Han vann 201 av 234 lopp, blev Årets Häst tre år i rad och satte 2005 världsrekord med km-tiden 1.17,9.